Term
|
Definition
Vitaceae Vitis Vinifera, Europeisk vinranka. Carl von Linne, 1770. 50 tal kända arter. |
|
|
Term
|
Definition
Korsning mellan olika arter: Vitis Labrusca+Vitis Vinifera. Vidal |
|
|
Term
|
Definition
Korsa två vinrankor av samma art: Sauvignon Blanc+Cabernet Franc= Cabernet Sauvignon. |
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
Stickling av varietet som inte kan klassas som en ny varietet: Pinot Noir, Pinot Blanc och Pinot Gris är samma. Brunello är Sangiovese. Nebbiolo är Michet. |
|
|
Term
|
Definition
De flesta odlade varieteter är naturliga korsningar. Det som menas är avsiktliga korsningar. Muller Thurgau, Dornfelder och Pinotage (Pinot Noir+Cinsault). |
|
|
Term
Vanliga rotsystem för Vitaceae Vitis Vinifera. |
|
Definition
Vitis Rupestris Vitis Riparia Vitis Berlandieri |
|
|
Term
|
Definition
Phylloxera Vastarix 1860.Vid 1900 var hela europa drabbat. Finns ännu, 1980 i Kalifornien. |
|
|
Term
|
Definition
|
|
Term
Makro, meso och mikroklimat |
|
Definition
Kakro= Region Meso=Vingård, mindre region, underregion Mikro= Enskilda rader eller grupper av rankor i en vingård. |
|
|
Term
|
Definition
Södra halvklotet: April till Oktober Norra Halvklotet: Oktober till April |
|
|
Term
Breddgrader, Kontinentalklimat, Maritimt klimat, Medelhavsklimat |
|
Definition
Vin odlas mellan den 30e och den 50e breddgraden på båda halvkloten. Maritimt klimat:Vanligtvis svalt eller milt.Liten skillnad mellan varmaste och kallaste månaden. Nederbörd över hela året. Stor skillnad mellan bra och dåliga årgångar. Medelhavsklimat: Vanligtvis milt eller varmt. Liten skillnad mellan varmaste och kallaste månaden. Nederbörd under vintern. Stabilt sommar klimat. Kräver konstbevattning ibland. Kontinentalt klimat: Svalt, milt eller varmt.Långt ifrån havet. Stor temperaturskillnad mellan varmaste och kallaste månaden.. Kalla vintrar, varma somrar.Kalla kontinentalklimat kan ha problem med frost. Varma kontinentalklimat kan ha problem med torka. |
|
|
Term
|
Definition
Tillsats av druvjuice till det nyjästa vinet. Balanserar syra och gör vinet halvtorrt eller halvsött. Libefraumilch ex. |
|
|
Term
|
Definition
Om sockerhalten är för låg är det i vissa områden tillåtet att tillsätta socker innan jäsning eller under för högre alkoholhalt. I Alsace får tillräckligt tillsättas för 2 procent. |
|
|
Term
|
Definition
Januari: Rankan i vila. Beskärs. Mars-April: Knoppar bildas, formade som druvklasar. April-Maj: Knopparna utvecklar blommor. När de vissnar bildas druvkart. Ca 100 dagar kvar till skörd. Juni-Juli: Verasion. Ca 50 dagar kvar till skörd. September oktober: Mogna druvor, skörd. December: Dvala. |
|
|
Term
|
Definition
Mognadsfas, färgutveckling. |
|
|
Term
|
Definition
Sulfit. Bildas naturligt under jäsning. Tillsätts för att undvika oxidering eller avbryta jäsning, är bakteriedödande. E220Svaveloxid. |
|
|
Term
|
Definition
Äggvita, bentonit, gelatin. |
|
|
Term
|
Definition
Antroposofisk ideologi, Steiner. Maria Thuns Såkalender. Certifieras av Demeter. |
|
|
Term
|
Definition
Växtföljd, sortval, ogräsbekämpning, uppbindning, dränering, minskning av bladvolym, val av växtplats. |
|
|
Term
|
Definition
Innehåller garvsyror=tanniner, färgämnen=antocyaniner. I munnen bryter garvsyror ned protein. |
|
|
Term
Vindruvan-en av världens vanligaste frukter. |
|
Definition
Står för 10% av världens odlade frukter. Extremt tålig växt.Blir bäst i mager jordmån. |
|
|
Term
|
Definition
Oftast: Avstjälkning, krossning, pressning, vila, jäsa. Rött jäser/macererar med skalen. |
|
|
Term
|
Definition
Encellig organism som livnär sig på socker. Ett 40tal är identifierade. De flesta av vildjästen är alkoholkänsliga och medverkar bara i börja av jäsningen, men bidrar då med komplexitet i doft. Saccharomyces cerevisiae är den viktigaste, alkoholtålig och sulfittålig. Dominerar vid 4%, och tar därefter hand om resten av jäsningen.
Används renodlad jäst används sulfiter för att döda vildjästen och använder sedan en saccharomyces cerevisiae-varietet som tål sulfiten. Brettanomyces- Hamsterbur XXX- Beaujolais, Hallos, skumbanan |
|
|
Term
|
Definition
Jästen omvandlar socker till alkohol och koldioxid. Normalt 10-14 dagar. |
|
|
Term
|
Definition
När sockret är slut och alkoholjäsningen upphör tar mjölksyrebakterier vid, och omvandlar äppelsyra till mjölksyra och koldioxid. Kan stoppas för vitt vin genom tillsats av sulfiter. Allt rött vin genomgår malolaktisk jäsning, då sulfiter bleker rött. Histasmin kan bildas. Syran blir mjukare och aromer som yoghurt och smör uppstår. |
|
|
Term
Cold fermentation-Kalljäsning |
|
Definition
Estrar bildas när alkohol reagerar med en syra. Fler estrar bildas vid låg tempratur än hög. Vanlig i hela vinvärlden. |
|
|
Term
Färgintensitet hör ihop med... |
|
Definition
|
|
Term
|
Definition
När vinet jäst färdigt behöver det vila, på cistern eller gamla stora fat. Oklarheter sjunker till botten, vinet klarnas/stabiliseras och är redo för buteljering eller lagring på fat. |
|
|